Visste du att ett hårdmetallborr kan göra hål i extremt många och hårda metaller, utöver just vanligt lagom tjockt stål? Här snackar vi rostfritt, gjutjärn, aluminium, kopparlegeringar, titan och i vissa fall även härdade stål. Där enklare borr, såsom HSS, snabbt blir slöa, överhettas eller börjar ”vandra” i materialet, fortsätter hårdmetall att skära rent och kontrollerat utan slitage. Det är verktyget man tar fram när det inte finns utrymme för genvägar – och när man vill att hålet faktiskt ska bli rätt från början, på nolltid dessutom.
Hårdmetall och dess användningsområden
På engelska säger man ”Cemented carbides”, men nu är vi ju i Sverige och här går det vid namnet hårdmetall, vilket nästan låter som något ur en science fiction-film, men i själva verket är det ett ”ganska elegant material”, ja åtminstone sett ur ingenjörssynpunkt. Det är faktiskt inte en ren metall, utan en komposit. Den vanligaste varianten består av volframkarbid – ett extremt hårt ämne – som hålls ihop av ett metalliskt bindemedel, oftast kobolt.
En komposit!
Man kan tänka på det som ett stenliknande material som limmats ihop med metall. Volframkarbiden står för hårdheten, medan kobolten ger en viss seghet så att materialet inte bara smular sönder direkt vid belastning.
Höga hastigheter utan slitage
Det som gör hårdmetall så användbart är att det behåller sin hårdhet även vid höga temperaturer! När man borrar eller skär i metall, ja då uppstår värme, ibland ganska så mycket om man säger så. Ett vanligt stålborr börjar tappa sin skärpa när temperaturen stiger, men hårdmetallen håller emot betydligt bättre. Det är därför man kan köra högre hastigheter och ändå få ett bra resultat. Faktum är att hårdmetall klarar runt 2870 grader Celsius innan det ens smälter!
Inte bara till borr
Hårdmetall används inte bara i borr, det finns i svarvskär, fräsar, slitdelar, bergborr, och till och med i vissa typer av ventiler och munstycken där slitaget är extremt. Andra verktyg helt enkelt, knappast till kastrullen där hemma i köket, skämt åsido. Inom tung industri är det mer regel än undantag.
Till pelarborr eller CNC
Men det finns en baksida, vilket det alltid gör. Hårdmetall är sprött. Det böjer sig inte – det går av istället. Så medan det är fantastiskt i en stabil maskin som pelarborr eller CNC, kan det vara mindre lyckat i en handborr där allt skakar lite som det vill. Om du nu inte är Stålmannen och stadig som attans!
Vi tar en titt på snabbstål också, dvs. HSS
HSS, eller High Speed Steel (snabbstål), är lite av motsatsen i verktygsvärlden. Det är ett höglegerat stål som tagits fram för att klara högre temperaturer än vanligt stål, men framför allt för att vara segt och tåligt.
Hårt och segt
Det innehåller legeringsämnen som molybden, krom och vanadin, vilket ger en bra balans mellan hårdhet och seghet. Det betyder att det inte slits lika långsamt som hårdmetall, men det går heller inte sönder lika lätt.
Perfekt för den handhållna borrmaskinen
Det är just den egenskapen som gör snabbstål så populärt. Det är förlåtande! Du kan borra lite snett, trycka lite för hårt, köra lite för snabbt – och borret överlever oftast ändå. Det är inte optimalt, men det fungerar.
Och ibland är ”fungerar” alldeles tillräckligt!
Det här används HSS borr till!
HSS-borr är standard i de flesta bilverkstäder, garage och industrimiljöer där man inte jobbar med extremt krävande material. De används för allt från aluminium och plast till enklare stål och tunnplåt.
I bilverkstäder är de nästan alltid förstahandsvalet. Ska du borra upp ett hål i en kaross, fixa ett fäste eller borra ur en nit – då är det oftast ett HSS-borr du plockar fram. De är billiga nog att slita på och tillräckligt bra för majoriteten av jobben.
Det finns också uppgraderade varianter, som HSS-Co, där man har tillsatt kobolt. De klarar högre temperaturer och är bättre i rostfritt stål. Men i grunden är det fortfarande samma grej: ett robust, flexibelt verktyg som fungerar att tackla de flesta situationer.
Problemet uppstår när man försöker använda HSS till något det inte är gjort för. Rostfritt stål, till exempel, kan snabbt bli en plåga. Borret skär dåligt, materialet härdar lokalt av värmen och plötsligt har man gjort det betydligt svårare för sig själv.
Då behöver hårdmetallborr stiga in i leken
Det här är egentligen kärnan i hela diskussionen. För HSS räcker långt – men inte hur långt som helst.
Du märker ganska tydligt när du är ute på djupt vatten. Borret börjar gnissla, det bildas mer värme än spån, och du känner att du nästan måste ”tvinga” igenom hålet. Det är inte ett tecken på att du ska trycka hårdare. Det är ett tecken på att du har fel verktyg, tyvärr.
Hårdmetallborr kommer in i bilden när materialen och det stål man jobbar med blir hårdare, mer slitande eller mer värmekänsliga. Rostfritt stål är som sagt en klassiker. Gjutjärn är en annan. Härdade komponenter, höghållfasta stål och olika typer av legeringar är också vanliga exempel.
Skillnaden märks ganska snabbt, för med rätt hårdmetallborr får du ett renare snitt, bättre spånavgång och mindre värmeutveckling. Det känns nästan som att materialet ”ger med sig” istället för att kämpa emot.
Stadigt var ordet
Men – och det är ett viktigt MEN – det kräver rätt förutsättningar! Hårdmetall gillar inte slarv. Har du en instabil uppspänning eller kör med fel matning kan borret gå av utan förvarning. Och då är det inte lika roligt längre. Förbered dig alltså med skyddsglasögon också, vilket man givetvis alltid ska ha på sig.
Kuriosa: Att borra i hårdmetall stål, med ett hårdmetallborr!?
Här börjar det bli lite mer nördigt – och aningen mer komplicerat faktiskt.
Att borra i hårdmetall med ett vanligt borr, HSS borr eller hårdmetallborr för stål, är i princip dömt att misslyckas. Materialet är helt enkelt för hårt. Det är som att försöka borra i sten med en träborr.
Diamanter är svaret!
I stället använder man andra metoder, där diamant är det självklara valet, eftersom det är hårdare än volframkarbid. Diamantbelagda verktyg används ofta för slipning eller precisionsbearbetning av hårdmetall.
Elektricitet och en tugga mat
Ett annat vanligt tillvägagångsätt är gnistbearbetning, eller EDM. Där använder man elektriska urladdningar för att ”äta sig igenom” materialet. Det låter kanske lite konstigt, men det är extremt precist och används ofta i avancerad tillverkning.
Ganska ovanligt i och för sig
I praktiken försöker man dock undvika att hamna i just sådana situationer. De flesta konstruktioner designas så att man specifikt inte behöver borra i hårdmetall alls. När det ändå krävs är det oftast i särskilda industriprocesser, inte i en vanlig verkstad eller workshop.
Hårdmetallborr vs HSS borr inom bilverkstäder
Om man tittar på en gammal hederlig bilverkstad är skillnaden mellan dessa två borrverktyg relativt klar.
Snabbstål löser det mesta
HSS-borr används i princip till det mesta. Det är det som liksom ligger i verktygslådan eller verktygsvagnen, det som man helt enkelt plockar fram utan att tänka efter. Typ som ett universalborr! Och i 90% av fallen funkar det ju bra!
Hårdmetall till undsättning!
Men det finns de där situationerna där det inte gör det. En avdragen bult i ett motorblock. En härdad skruv som vägrar ge med sig. Ett material som bara tuggar i sig borr efter borr, man ser kostnaden och tiden bara springa iväg sådär.
Det är då hårdmetallborr kommer fram. Inte som en standardlösning, utan som problemlösaren!
Inom tyngre segment – entreprenad, skogsmaskiner, lastbilar – blir det ännu tydligare. Där är materialen ofta grövre, hårdare och mer slitstarka. Att försöka lösa allt med HSS där är lite som att ta med en smörkniv till ett slagsmål, om man får vara lite skämtsam.
Den alltid intressanta prisfrågan!
Det är lätt att stirra sig blind på priset när man står där i butiken. Ett HSS-borr kostar en bråkdel av ett hårdmetallborr. Det är frestande att tänka att det billigare alternativet alltid är smartast.
Men det är inte riktigt så enkelt.
Kostnad per borrhål
Ett HSS-borr kanske håller för några hål i ett tufft material innan det behöver bytas. Ett hårdmetallborr kan göra många fler – och dessutom snabbare. Om man räknar på tid, verktygsbyten och resultat kan hårdmetall i många fall bli billigare i längden.
Det är därför man ofta pratar om kostnad per hål snarare än kostnad per borr. Det är ett mer realistiskt sätt att se på saken, särskilt i professionella sammanhang.
Samtidigt finns det ingen poäng i att använda hårdmetall överallt. För enklare jobb är det ofta överdrivet. Det handlar om att välja rätt nivå för uppgiften.
Prisexempel
Om vi exempelvis tar och kikar på ett ganska sedvanligt 6 mm borr, så kanske det landar på runt 500 kr inkl. moms för hårdmetall, medan HSS kostar drygt 25 kr inkl. moms.
Sammanfattning – ska man välja hårdmetallborr eller HSS till stål?
Så, vad är slutsatsen?
HSS-borr är mångsidiga, tåliga och billiga. De fungerar i de flesta vardagliga situationer och är svåra att slå när det gäller flexibilitet. Notera, vardagliga!
Hårdmetallborr för stål är däremot det mer proffsiga. De används när kraven ökar – när materialen blir hårdare, när precisionen blir viktigare och när effektiviteten spelar roll.
Det finns inget universellt ”bästa” borr. Det finns bara rätt borr för rätt situation, så är det.
Och om man ska sammanfatta det lite mer jordnära:
ska du borra något enkelt – ta HSS.
ska du borra något som kämpar emot – ta hårdmetallborr för stål (kom ihåg, behöver oftast monteras i en stabil maskin!)
Och om borret börjar skrika, ryka eller bete sig som om ni blivit värsta fiender… då är det förmodligen dags att byta.
