Att sikta jord inom bygg- och anläggningssektorn utförs vanligtvis med hjälp av tunga entreprenadmaskiner som i sin tur är utrustade med särskilda siktskopor, vibrerande siktverk eller roterande trommelsiktar. Den vanligaste lösningen ute på fältet, dvs. byggarbetsplatsen, är att koppla en siktskopa till en grävmaskin, hjullastare eller liknande fordon, men även specialtillverkade, fristående siktverksmaskiner förekommer. Valet av maskin beror i hög grad på volym, materialets beskaffenhet samt kravet på noggrannhet i själva siktningen. Vi gräver djupare inom området ”siktning” här nedanför, detta vill du inte missa.
Det här menas med siktning
Siktning av jord är en teknisk process där man separerar jord- och fyllnadsmassor i olika fraktioner utifrån partikelstorlek. Inom bygg- och anläggningsbranschen används siktning i syfte att återvinna befintliga massor på plats, antingen för att skapa en renare, mer homogen jord för återfyllnad eller för att vinna återanvändbara material till nya ändamål. Genom att sikta jord reduceras behovet av att transportera bort schaktmassor till deponi och hämta in nytt jungfruligt material. Detta innebär dels kostnadseffektivisering, dels en betydande miljöfördel, då transporterna minskar och markens naturliga resurser utnyttjas på ett mer cirkulärt och hållbart sätt.
Inom bygg och infrastrukturprojekt kan siktning av jord vara en del av en större återvinningskedja, där man inte bara skiljer ut sten och grus från finare jordfraktioner, utan även optimerar massorna för specifika tillämpningar, exempelvis dränering, packningslager eller odlingsbar matjord.
Hur går man tillväga för att sikta jord?
Processen att sikta jord börjar vanligtvis med att man identifierar det material som ska bearbetas. Det kan röra sig om jord som tagits upp vid schaktning av byggropar, lermassor, komposterat organiskt material eller till och med industriella biprodukter som ska återanvändas som fyllnadsmaterial. Första steget är att se till att materialet är någorlunda fritt från större föroreningar, exempelvis stubbar, metallskrot eller stora stenblock.
Nästa steg är att med lämplig maskin och siktredskap – exempelvis en siktskopa eller ett mobilt siktverk – mata in jorden i siktapparaten. Siktningen sker genom att materialet vibreras, tumlas eller passeras över en siktduk med bestämd maskstorlek, ungefär som en ”sil”. De finare partiklarna faller igenom siktduken och samlas upp som en väl avvägd, finjordig fraktion, medan större bitar, som grus, sten och oönskade klumpar, ligger kvar och antingen transporteras vidare för krossning, sortering eller deponi. Resultatet är ett sorterat material där fraktionerna är mer homogena och lätta att använda på nytt.
Ett genomtänkt arbetsflöde kan exempelvis bestå av:
1. Grovsortering för att avskilja större stenar och skräp.
2. Finare siktning via siktskopa eller vibrerande sikt för att erhålla önskad kornstorlek.
3. Eventuell efterbehandling, som luftning av kompost eller blandning av olika fraktioner för att optimera materialets egenskaper.
Sikta snabbt, smidigt och billigt, direkt där bygget sker – Investera i en siktskopa ifrån ALLU.net vilket kommer ta din verksamhet till nya höjder.
I dessa situationer krävs siktning av jord
Siktning kan bli aktuell i en rad olika situationer. Ofta sker det i samband med markarbeten inför byggnationer, vägprojekt eller infrastrukturutveckling. Om ett byggprojekt kräver ett specifikt underlag, exempelvis en jämn bädd med definierad kornstorlek för att erhålla stabilitet, dränerande egenskaper eller god packningsförmåga, kan siktning vara nödvändig. Vid landskapsarkitektur, parkskötsel eller trädgårdsanläggningar kan siktning av jord även ske för att skapa en mer näringsrik och lättbearbetad matjord, fri från sten och annat oönskat.
Dessutom kan siktning vara ett krav när man hanterar massor som kan innehålla föroreningar eller icke-önskvärt material. I sådana fall fungerar siktningen som en förberedande åtgärd innan ytterligare reningsprocesser tar vid, dvs. marksanering. Regulatoriska krav eller miljöcertifieringar kan också göra siktning nödvändig, särskilt i projekt där man försöker maximera återanvändningen av massor och minimera påverkan på omgivningen.
Vilka maskiner används till denna ”återvinningsprocess”?
Den vanligaste maskinen för att sikta jord ute på bygget är grävmaskinen med en specialanpassad siktskopa. Siktskopan är utformad med ett system av roterande trummor eller vibrerande siktdukar som låter finfraktionen falla igenom medan grövre material hålls kvar. Även hjullastare kan utrustas med siktskopor för större volymer och snabbare sortering.
För mer omfattande siktprojekt, där stora mängder material ska hanteras, används även mobila eller stationära siktverk. Dessa kan vara vibrerande siktar med olika däck eller roterande trommelsiktar, anpassade för ett kontinuerligt flöde av material. I vissa fall kombineras olika maskintyper, till exempel en primär grovsortering med siktskopa följt av en finare siktning i en stationär anläggning. Andra maskiner som krossverk kan användas om större stenar behöver reduceras i storlek innan siktning.
Skillnaden mellan siktning och sållning
Begreppsmässigt ligger siktning och sållning nära varandra, men skillnaden ligger ofta i teknik, precision och i viss mån materialflöden. Inom modern bygg- och anläggningsbransch används termen ”sikta jord” oftast för att beskriva en process med maskinella hjälpmedel, där man systematiskt och ofta i stora volymer separerar material utifrån en definierad kornstorlek med hjälp av siktdukar, siktskopor eller siktverk.
Sållning är en mer lågskalig, manuell eller halvmanuell process där man oftast använder enklare såll, exempelvis galler eller nät, för att skilja bort större partiklar från mindre. Sållning används traditionellt i trädgårdsarbeten eller i mindre projekt, där exaktheten och volymerna inte är lika omfattande. Siktning, i motsats, är en integrerad del av industriell materialhantering och inkluderar ofta vibrationer, mekaniska rörelser och kontinuerlig drift för högre kapacitet och noggrannhet.
Går all jord att sikta samt vilka andra material förekommer?
I princip kan de flesta jord- och schaktmassor siktas, men resultatet och effektiviteten varierar beroende på jordtyp, fuktinnehåll, kompakteringsgrad och förekomst av oönskade föroreningar. Lera kan vara svårbearbetad om den är mycket fuktig och klibbig, vilket kan minska maskinernas verkningsgrad och kräva torkning eller förbehandling. Torra, sandiga jordar låter sig däremot siktas mycket enkelt med minimal energiförbrukning.
Utöver jord är det vanligt att sikta kompost för att avlägsna större träbitar, plastrester eller oorganiskt material. Schaktmassor från infrastrukturprojekt, anrikningssand från gruvdrift, återvunna asfaltmassor eller krossad betong kan också siktas för att uppnå en fraktion med goda egenskaper för återanvändning. Processen kan på så sätt bli en viktig del av cirkulär ekonomi inom bygg och anläggning.
Fördelar och nackdelar med siktning överlag
Siktning erbjuder som sagt en rad fördelar. För det första möjliggör den återanvändning av lokala massor, vilket minskar behovet av att importera nytt material. Detta i sin tur sänker kostnader för både inköp och transporter. Miljövinsterna är betydande: minskade transporter innebär lägre koldioxidutsläpp och bevarade naturresurser. Dessutom kan en mer exakt kontroll över kornstorleksfördelningen i marken förbättra stabiliteten och hållfastheten i byggprojekt, vilket ökar kvaliteten på slutprodukten.
Nackdelarna inkluderar den initiala investeringskostnaden för utrustning och teknik, samt driftkostnader, underhåll och eventuell energiförbrukning. I vissa fall kan siktningen vara komplicerad om jorden är svårt bearbetad eller starkt förorenad, vilket kan kräva ytterligare förbehandling, torkning eller kombination med andra reningsprocesser. Dessutom kan buller och damm uppstå vid arbetet, vilket kräver att man tar hänsyn till arbetsmiljö och lokala miljöregler, till exempel genom att använda dammbindande åtgärder eller ljuddämpande utrustning.
Myndigheternas syn på siktning
Offentliga myndigheter och tillsynsorgan i Sverige och andra länder ser generellt positivt på återvinningsåtgärder som minskar avfallsmängder och bevarar naturresurser. Att sikta jord för att återanvända den i byggprojekt kan betraktas som en del av en cirkulär ekonomi, där man strävar efter att minska avfall och minska klimatpåverkan.
På nationell nivå har myndigheter som Naturvårdsverket och Trafikverket publicerat riktlinjer och rekommendationer för masshantering, återanvändning av jord och återvinning av material. Kraven kan vara specifika, särskilt om materialet innehåller föroreningar eller om det ska användas i känsliga miljöer, till exempel våtmarker eller områden nära vattenskyddsområden. I sådana fall kan prover och analyser krävas för att säkerställa att inga oacceptabla ämnen sprids. Med andra ord är myndigheternas inställning positiv så länge processen sker under kontrollerade och miljöanpassade former, i linje med gällande lagar och föreskrifter.
När började man med siktning inom bygg och entreprenad?
Denna process av jord och andra massor har en lång historik, men de storskaliga och tekniskt avancerade metoderna vi ser idag har växt fram successivt under 1900-talet i takt med industrialiseringen av bygg- och anläggningssektorn. Tidigare var sållning och enkel sortering ofta manuell och fokuserade på att avlägsna stora stenar eller rötter. I och med att maskiner blev vanligare och mer sofistikerade utvecklades särskilda siktverk och siktskopor för att hantera större volymer med högre precision.
Under 1950- och 60-talen började mer avancerade siktverk introduceras, ofta inspirerade av gruv- och mineralindustrin där siktning av malm och grus var ett etablerat moment. Med tiden, särskilt under senare delen av 1900-talet och in i 2000-talet, har teknologin förfinats ytterligare. Idag är siktning med siktskopa till en grävmaskin eller hjullastare, kombinerat med mobila siktverk, en självklar del i större bygg- och infrastrukturprojekt. Denna utveckling har gått hand i hand med ett ökat miljöfokus och ett större tryck från både bransch och myndigheter att återvinna och återanvända massor snarare än att förbruka nya jungfruliga material.
En kort summering – att sikta jord och annat material
Siktning av jord och andra massor representerar en tekniskt och miljömässigt intressant process, vars syfte är att optimera materialhanteringen inom bygg och entreprenad. Genom att kombinera maskiner som grävmaskiner med siktskopor, vibrerande siktverk och trommelsiktar, kan man skapa kvalitativt återanvändbara fraktioner och minska det ekologiska fotavtrycket. Denna återvinningsmetod har etablerat sig som en central pusselbit i det moderna, resurseffektiva och hållbara samhällsbygget.
